Efter att ha fått ett skrämselskott, vars upphov löstes genom en omstart, sitter jag nu och väntar på att min andra dator (som inte heller är en iPad) ska säkerhetskopieras klart.
Efter dagens handledning känner jag mig dock peppad igen, efter en liten deppdipp. Egons öde är beseglat och en idé om presentation har fötts. Tror jag. I alla fall känns det inte längre tomt.
Jag insåg idag hur jag kan gestalta min egen konflikt. Det handlar om separation. Separationsångesten förklarar det mesta i mitt beteende. Nu måste jag separera(s) från Egon, på samma sätt (?) som någon en gång separerade(s) från mig.
Hej då, Egon.
Mvh
Din mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar