Too many fish in the sea

Ok, jag betraktar uppgiften som gjord. Jag har varit inne i två sociala rum på nätet och interagerat med andra. Jag känner mig själv och tänker inte ge mig in i något spel bara för att utmana mig själv - jag har redan tillräckligt med tidsdödare, hahaha!

Utmaningen fick bli att ge mig in i diskussioner om känsliga saker, dvs barn och adoptioner. När det handlar om familjebildningsfrågor är det inte många som är neutrala, de flesta har åsikter och de flesta är ganska lättstötta. Därför är det intressant att diskutera. Politik, religion, fotboll - det är alla ämnen som visserligen engagerar en del, men i viss mån krävs en viss förförståelse och förkunskap för att diskussionen ska bli intressant. Det är inte alla som har en åsikt eller ens erfarenhet nog att prata om det. Familj och barn däremot - där är ju alla experter, inte sant?

Jag gav mig in i det för att trampa pianon, men hade svårt att upprätthålla spydighet och provocerande stil, trots att jag var anonym - eftersom ämnena låg nära även mig, så hade jag svårt att distansera mig och det blev för mycket av mig själv i inläggen.

Kanske borde jag försöka igen och ta en helt annan ståndpunkt, men faktum är att det faller på att jag helt enkelt inte tycker att det är intressant. Jag gillar att vara anonym, men att bakom anonymiteten ta en helt annan roll känns lite för mycket "heta linjen" (chatversionen på 80-talet, kids!). Då roade jag mig ofta med att utge mig för att vara någon annan, men tröttnade och har inte blivit sugen på att upprepa det.

Så här är avslutningsvis två screenshots från två av de diskussioner jag ägnat dagen åt: