Fundering efter att ha sett "Säljsekten" på SVT, Dokument inifrån.
Dagens ungdomar slits ut på löpande band i sälj- och servicesektorn i jakten på höga löner och därmed hög status. Fyrtiotalisterna undrar över vad som gått fel och om deras egna arbetsvillkor är en parentes. Samma generation slogs för och vann en oerhört fördelaktig livssituation, generellt och historiskt sett. Framförallt skapades en ny skolpolitik där individen ställdes i centrum, framför kollektivet.
Min kanske något tillspetsade fråga är följande:
Har man med denna individcentrering offrat kollektivet och därmed skapat en generation som har svårt att gå samman hävda sig mot vad som upplevs som starkare, högre och viktigare? Har denna individcentrering även försvårat för andra fokus som t ex förmåga till empati? I vår strävan att se varje individ och sätta varje individs behov och lust främst - har vi då misslyckats i att träna individerna i att hålla ihop?
Ja, det finns exempel där man kämpar i grupp i gemensam sak, men då talar vi om grupper med mer extrema åsikter och/eller metoder - det som ofta får etiketten aktivism. Det är inte det jag avser här, då aktivism av olika slag alltid funnits och ofta är ett uttryck för ungdomlig revolt och frigörelse.
Nej, det jag undrar över och som jag befarar håller på att gå förlorad är det som populärt benämns solidaritet. Jag är som bekant själv kluven till socialism, men kan inte låta bli att fundera på om det är så att just socialdemokraternas skolpolitik som dels syftat till att montera ner auktoriteter men också har satt individens behov främst, just bidragit till att skapa en ängslig och utsatt grupp som nu ska ut i arbetslivet. Dessa individer har inte fostrats med Ådalen i bakhuvudet och har vuxit upp i en samhälle där de fackliga pamparna snarare representerar den överhet men ska hålla ihop mot, än de representerat den anställde.
Jag blir ledsen när jag ser reportage som det ovannämnda och jag hoppas att vi i skolan kan hitta en balans där både individ och kollektiv värnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar