Läste precis i en facktidning för lärare om buller och att ett visst buller i klassrummet kan hjälpa elever med koncentrationssvårigheter. Forskaren som kommit fram till detta uppmanar lärare att experimentera med olika ljudmiljöer och se vad som passar den enskilde eleven bäst. En del elever behöver veta att de kan resa sig från sin stol och gå ett varv. En del elever behöver få lyssna på musik i lurar. Andra elever måste få "prata sig till kunskap". En del elever funkar bäst i grupp, andra ensamma. En del elever vill ha föreläsningar, andra vill ha ren handledning.
Det är intressant att vissa elever ska anpassa sig och lära sig att acceptera andras olikheter, medan andra typer av elever tillåts styra hur ett klassrum ska fungera. De "tysta, duktiga flickorna" ska acceptera och lära sig tolerera de "stökiga pojkarna" som inte kan sitta still. De "starka" eleverna ska användas som lärarnas hjälpredor som stötdämpare och assistenter med motiveringen att det stärker deras sociala och empatiska kompetens.
Det är ett faktum att allas behov inte är lika mycket värda i skolan, trots alla vackra ord om eleven i centrum och individanpassad undervisning. Det är vissa elevers behov och vissa typer av individer man ska utgå ifrån. Individanpassad undervisning är en pedagogisk teori i sig och som alla andra teorier är den svår att omsätta i praktik och i slutändan är det ändå individerna som får anpassa sig efter teorin.
Applåder för dina som vanligt så tänkvärda inlägg!!
SvaraRadera